just a ordinary mom...

blev bjudna till en födelsedag kalas igår... god thai o svensk mat samt tårta...det var någrar vänner till mamma som bor uppgången bredvid...nästan...så det blev väldigt bekvämt när man skulle hem. Barna fick leka av sig med de andra småttingarna dock busiga killar som har en tendens att smygputta min Bella men hon e ju tuff den pysen så hon säger ju ifrån. Jag e ingen sånt där mamma som lägger sig i barnets lek om de inte håller på att slår ihjäl varanndra då=) För lillemannen tog det timmar innan han gav sig iväg till leken från min famn...klängigt lite apa...han med vågade ryter tiill när en av pojkarna togs hans leksak....jag undrar...e det nån makt känslan eller vad...när barn som tar saker fr. mindre barn eller smygputta o sådant....förskolans fasorner? För den här pojken e ju så snällt förr..innan han började på förskolan...va ju ett tag sedan men så mycket som ett barn kan ändras....jaja faser o det antar jag....

När man kommer in på folk som ändrar sig....har/hade en vänninan från gymnasiet som blev en nära vän till oss...hon är t.o.m Bellas gudmor...en dag så fick hon för sig att struntar i oss...så känns det iaf...detta började när jag berättade att jag väntade mitt andra barn...ist för grattis så blev det aha...sist jag smsa henne så förklarade hon sig att eftersom jag nu lever helt annat lev än hon gör så blir det att vi inte kan umgås med varandra typ...efter en tid har jag kommit ifrån att jag skiter i folk som får mig att mår dåligt men ibland så slår såret upp igen...om ni förstår...för igår såg jag att hon kunde f-n svarar på en annan väns via facebook men när jag skriver till henne så blev det ingenting tillbaka...jaja ska inte anstränger mig att lägger energi på sånnan folk men tyvärr så gör man det ibland....